När en släkting dör: sorg och åtaganden

Det är få saker här i livet som är lika svåra som att förlora en anhörig. Tiden efter kan vara full av svåra och motsägelsefulla känslor. Sorgen kan kräva enorma mängder energi – och det kan kännas orättvist att man mitt i allt detta måste ta tag i en massa saker. Här är vad som måste göras när någon dör.

Perioden kring ett dödsfall betingas ofta av både sårbarhet och praktisk stress. Se därför till att ta hjälp av någon du kan lita på för att styra upp allt som behöver göras. Det är det enskilt viktigaste rådet vid kan ge dig: försök inte göra allt själv, utan ge dig själv tid och ro att sörja. Om du behöver stöd i planeringen av begravningen kan du till exempel höra av dig till fenix begravning, så får du en sak mindre att oroa dig över.

Vad händer efter döden?

Alla hanterar vi stress och sorg på olika sätt. För vissa kan det kanske vara skönt att dyka ned i praktiska åtaganden, och att smälta förändringen i sin egen takt. Det kan också ge en känsla av förlängd närhet till den bortgångna då man läser dennes sista vilja i Vita arkivet. Det kan kännas som en sista chans att göra något fint för den framlidne och ett sätt att ta avsked. För att få en överblick på vad som måste göras efter ett dödsfall kan du kolla i efterlevandeguiden.

Det finns egentligen inte några rätt eller fel när det kommer till att känna sorg. Men det finns vissa känslor som drabbar de flesta anhöriga drabbas av efter att någon dött: overklighetskänslor, saknad, förtvivlan, skuldkänslor och nedstämdhet. Det är också vanligt att sorgen tar sig uttryck i ilska istället för sorg:

Du kan bli arg på den som har dött och lämnat dig kvar, eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt. – Vårdguiden

Är ni och/eller den framlidne medlemmar i Svenska kyrkan? Då kan ni läsa mer om vad som gäller för deras församlingsmedlemmar här.