Arvskifte – en fråga som berör

Det är mycket saker som ska tas i beaktande när någon i ens närhet har dött. Inte nog med att man har fullt upp med sitt sorgearbete är det många frågor som dyker upp. En del är förutseende och etablerar testamente innan de dör, men många lämnar sitt hem, sina tillgångar och skulder efter sig till de nära att ta hand om.

När någon har dött är ska man göra en så kallad boutredning eller bouppteckning. Det är den som avgör vem eller vilka som är dödsbodelägare. Det är här det också kommer fram vilka tillgångar och skulder som den avlidne lämnade efter sig. Arvskiftet avgörs genom bouppteckningen. Det är en del saker att hålla reda på, därför rekommenderar vi ytterligare läsning på familjejuristen fjallmansjuridik.se/dodsfall/ där allt finns pedagogiskt förklarat.

Även om det redan upprättats ett testamente är det inte alltid som det hjälper släktingarna som ska enas om fördelning av arvet. Tvärtom kan ett testamente många gånger behöva ses över av en jurist, eftersom det kan förekomma många tvetydigheter vid ett sådant.

Dödsbodelägarna undertecknar

Arvskiftet är en juridiskt bindande handling som ska godkännas av dödsbodelägaren/na. Förekommer tvister här får man ta hjälp av tingsrättens försorg med en så kallas skifteman. Sedan förekommer en hel del regler kring vinstskatt och annat ifall den avlidne ägde aktier och liknande. Om dödsbodelägarna säljer aktierna är det dösboet som betalar vinsten av försäljningen.

Ett känt exempel från medierna är när journalisten Magdalena Ribbing och hennes man lämnade efter sig en stor våning på Östermalm, värderad till över 10 miljoner kronor. Släktingarna var då oeniga om hur överskottet av försäljningen skulle fördelas procentuellt bland de anhöriga. Det gick tyvärr så långt att de fått lösa det med juridisk hjälp på tingsrätten.

Se det här klippet från Malou efter tio som hade en temavecka med fokus på arv och arvstvister.